Skilling Banco 1855-1858

  • Samtliga valörer utgavs 1.7.1855
  • Tryckta i boktryck i ark om 100 märken med lösa klichéer
  • Tandning 14 (1855 års tandningsverktyg), eftertrycken med annan tandning
  • Handgjort papper med vattenmärken i marginalerna, kronornament och linjer
3 skilling
3 skilling

 

4 skilliing
4 skilling

 

6 skilling
6 skilling

 

 

8 skilling
8 skilling

 

 

24 skilling
24 skilling

 

Historik

Världens första frimärke gavs ut 1840 i England och Danmark var först i Norden 1851.
Sveriges första frimärken utkom 1 juli 1855 men i Norge som var i union med Sverige var ute något tidigare med sitt första frimärke den 1 januari samma år.
Med frimärket infördes även enhetsporto för brev i hela landet 4 Skilling Banco för brev med en vikt av högst 1 1/4 lod = ca 16,6 gram.

Till en början frankerades i regel aldrig utrikes brev vilket gjorde att de flesta tidiga frimärksländerna endast utgav ett frimärke vilket motsvarade portot för ett inrikes brev i första viktklassen, ibland utgavs även ett frimärke för brev i den andra viktklassen d.v.s. den dubbla valören. Antalet valörer utökades med tiden då utrikes brev började frankeras och en tredje valör motsvarade då oftast portot till grannländer. I Sveriges första serie ingick 5 valörer:
3 Skilling Banco, kompletteringsvalör som användes mycket lite
4 Skilling Banco, portot för ett inrikes brev i första viktklassen
6 Skilling Banco, kompletteringsvalör eller t.ex. 2st på brev till Danmark
8 Skilling Banco, porto för ett inrikes brev i 2:a viktklassen eller på brev till Norge
24 Skilling Banco, för utrikes brev som t.ex. enkelt porto till Frankrike.

1856 utgavs även ett frimärke i valören 1 Skilling Banco att användas på brev inom Stockholm, det Svarta Lokalfrimärket.
1 Skilling Banco = 3 1/8 öre, 48 Skilling Banco = 1 Riksdaler Banco

Redan 1855 genomfördes en myntreform. 2/3 Riksdaler Banco blev 1 Riksdaler Riksmynt som delades upp i 100 öre.

Frimärkena trycktes av Greve Pehr Ambjörn Sparre som i sitt anbud till Generalpoststyrelsen den 12 december 1854 nämnde att han redan beställt maskiner/verktyg för tryckning, tandning och gummering. Dessa hade han beställt från frimärkets födelseland England.
Papperet var handgjort av bomulls- och linnelump och levererades av Tumba Pappers Bruk. Det var försett med vattenmärke i hörnen.

Frimärkena trycktes med plåtar som bestod av 100 separata lösa klichéer, för varje valör gjordes två plåtar. 4 Skillingen finns i totalt 8 olika plåtuppsättningar, för 8 Skillingen finns 4 plåtar medan övriga valörer endast finns i de två ursprungliga plåtarna. Dock kan enstaka slitna eller skadade klichéer blivit utbytade under årens lopp, som t.ex. när man satte in en 3 Skilling kliché i en 8 Skilling plåt (position 4) och på så sätt tryckte en eller flera gula 3 Skillingar.

Perforering
Samtliga originalmärken är tandade med 1855 års tandningsverktyg som gav tandning 14.
Eftertrycken E1, E2 och E3 är tandade med 1865 års tandningsverktyg som också gav tandning 14 men något jämnare.
Eftertrycken E4 är tandade med ett tandningsverktyg som gav tandning 13.

Gummering
Märken gummerades med en dextrinlösning, denna har med åren pulveriserats och fallit bort från märkena. De tre sista leveranserna av 4 skillingen gummerades dock med gummiarabicum, ett gummi som höll bättre och som man fortsatte att använda på öre valörerna 1858. Endast Facit-Nr 2l, m och n finns med originalgummering om man bortser från eftertrycken som alla finns med bevarad originalgummering.

Stämplar

Under skillingperioden användes tre olika stämpeltyper:
Bågstämplar (Normalstämpel 6)
Fyrkantstämplar (Normalstämpel 7)
Cirkelstämplar(Normalstämpel 10).
Av fyrkantstämplar och cirkelstämplar finns även några mindre vanliga typer (8, 9 och 16)

Bli först med att kommentera