Bågstämplar

Denna typ av stämpel har fått sitt namn av årtalets position som sitter i en båge.
Det är den första typen av svenska stämplar med datum och årtal, de tidigare sk. rakstämplarna hade endast ortsnamn.
De kallas i litteraturen för Nst 6 (Normalstämpel 6).

Stämplarna blev fort slitna vilket gjort att det är tämligen svårt att hitta tydliga avtryck även av de vanligare orterna och framför allt under frimärkstiden är tydliga och vackra bågstämplar svåra att finna. Då stämplarna blev slitna fick många orter nya stämplar levererade vilket gör att en och samma ort kan ha använt flera olika typer av bågstämplar, t.ex. Stockholm använde totalt 13 olika där två av dem även finns kända i röd färg.

Några exempel på bågstämplar

nst6_fahlun_typ5_9_4_1854
FAHLUN 9.4.1854 (Nst 6 typ 5)

 

HALMSTAD (Nst 6 typ 3) 23.10.1835

 

 

 

 

 

 

 

 

HEDEMORA 30.7.1842 (Nst 6 ytp 2)

Typ användes först under åren 1834-1835 och kom sedan åter i bruk 1841-1853

Åren där emellan användes fyrkantsstämplar (Nst 7 typ 1 och 2).

 

 

 

 

 

 

MARIESTAD 28.5.1837 (Nst 6 typ 2)

 

 

 

 

 

 

 

 

SKARA 4.5.1856 (Nst6 typ 3)

Skaras bågstämpel typ 3 användes under åren 1851-1858 och är en av de orter som finns använda på skilling banco märkena.

 

 

 

 

 

 

 

nst6_stockholm_typ10_9_1_1846
STOCKHOLM 9.1.1846 (Nst 6 typ 10)

Stockholm använde under åren 1830-1847 hela 13 olika bågstämplar varav två även finns i röd stämpelfärg.

 

 

 

 

 

 

 

UDDEVALLA 18.1.1831 (Nst 6 typ 1)

Uddevalla hade två olika bågstämplar som är lätta att skilja åt genom stavningen

Typ 1: UDDEVALLA (med V) åren 1830-1833

Typ 2: UDDEWALLA (med W) åren 1834-1838

 

 

 

 

 

WARBERG 16.2.1836 (Nst 6 typ 2)