10 öre Oscar II boktryck

39Sveriges första porträtt frimärke utgavs 1.1.1885 och visar dåvarande kungen Oscar II i vänsterprofil. Norge som var i union med Sverige och därmed hade samma kung hade redan 1856 gett ut en serie om 4 valörer med Oscar I:s porträtt och 1878 gav Norge ut tre högvalörer med Oscar II:s porträtt. Kungen som regerade där i mellan Karl XV som ej på frimärke vare sig i Sverige eller Norge men personen som tryckte Norges märken 1856, stockholmaren P.A. Nyman, gjorde svenska förslagsmärken med Karl XV:s porträtt.

Detta är även det första i en långa rad av märken i valören 10 öre. Det utgavs eftersom portot för ett vanligt inrieks brev i första viktklassen sänktes 1.1.1885 från 12 till 10 öre och Postverket införde då även den officiella ”UPU-färgen” för denna typen av valör som var röd.

Det officiella utgivningsdatumet för märket är 1.1.1885 men det finns märken stämplade på i princip alla datum i december 1884 från den 5:e till den 31:e.

39_typ1
Typ I
39_typ2
Typ II

Alla märken i a-nyansen är så kallade typ I medan b- och c-nyansen är typ II. De båda typerna skiljer sig på två detaljer i gravyren.

  • Vid posthornet i det övre vänstra hörnet finns på typ I en extra prick som saknas på typ II.
  • På typ II syns en tydlig vit linje mellan kungens nacke och bottentrycket, medan typ I har en svag linje eller ingen alls.

Förutom dessa båda detaljerna skiljer sig tryckfärgen där typ I har en betydligt mörkare mer karmin färg medan typ II har en ljusare karmin färg (rosakarmin).

Nyanser

39a
39a

Mattkarmin, typ I (Facit-Nr 39a)
Färgstyrka 7-9

Utgivet 1.1.1885
Finns avstämplade från 5.12.1884

Upplaga 12 700 000

 

39b
39b

Rödkarmin, typ II (Facit-Nr 39b)
Färgstyrka 6-8

Utgivet 2.1885

Upplaga 29 700 000 (39b och 39c tillsammans)

 

 

39c
39c

Blekt karmin, typ II (Facit-Nr 39c)
Färgstyrka 4-6

Utgivet 2.1885

Upplaga 29 700 000 (39b och 39c tillsammans)

 

 

Tidiga avstämplingar

Det officiella utgivningsdatumet för märket var 1.1.1885 men märket levererades ut till postkontoren i god tid så att de skulle finnas att tillgå när det nya portot 10 öre infördes vid årsskiftet 1884/1885. På grund av detta finns märken givetvis stämplade på nyårsdagen 1.1.1885 men även under december 1884.
De mest intressanta för specialsamlare är de stämplade i december 1884 och på utgivningsdagen 1.1.1885 men även märken stämplade de första dagarna i januari 1885 är intressanta. Här kan man t.ex. försöka få ihop en komplett månad med ett märke stämplat varje dag i januari 1885.

Samtliga av dessa tidiga avstämplingar är givetvis på typ I (Facit-Nr 39a).

1_1_1885_helsingborg
HELSINGBORG 1.1.1885
1_1_1885_kristianstad
KRISTIANSTAD 1.1.1885
2_1_1885_göteborg
GÖTEBORG 2.1.1885
15_1_1885_ronneby
RONNEBY 15.1.1885

 

 

 

 

 

 

Varianter

Precis som på alla andra äldre svenska märken finns en mängd mer eller mindre tydliga varianter på detta märket. Några av de mest markanta av dessa är de som normalt omnämn i litteraturen: ”hela mustaschen synlig” och ”glorian”.

39v4
Hela mustaschen synlig
39v4_tidig
Tidigt stadium av hela mustaschen synlig

Hela mustaschen synlig (Facit-Nr 39v4)

En förslitning i tryckplåten har orsakat en vit fläck i trycket där tryckfärgen inte fastnat. Denna variant uppstod inte bara helt plötsligt på en tryckning utan är en gradvis förslitning i plåten som i början endast syns som en vit fläck nedanför kungens näsa. Allt eftersom skadan på tryckplåten blev större uppstod till sist varianten ”hela mustaschen synlig”.

 

39_gloria
Gloria

Gloria

Även kallad ”ägget” är en markant vit äggliknande fläck ovanför kungens huvud.

Liknande (oftast betydligt mindre) vita fläckar kan ses på många olika ställen på märken. De är orsakade av en skada i tryckplåten eller ett främmande objekt som fastnat på tryckplåten.

 

 

39v3
Spegeltryck

Spegeltryck (Facit-Nr 39v3)

Är spegelvända ”tryck” på baksidan av frimärket.

Det finns även sk. partiella spegeltryck där endast en del av märkesbilden syns.

 

 

39v5
Felperforerat

Felperforerat eller förskjuten tandning (Facit-Nr 39v5)

Tydlig del av minst två märkesbilder på ett märke, i höjdled eller sidled.

Ju större del av nästa märke som syns desto intressantare är det och de mest intressanta är de som har del av 3 eller 4 märken, dessa är sällsynta.

 

 

Enheter

Enheter som par och 3-strip är ganska vanliga men t.ex. 4-block är tämligen svåra att hitta i stämplat skick. Även större strip som 4- och 5-strip får man leta ett tag efter för att kunna införliva i sin samling.

39a_4-block
4-block i a-nyansen
39_5_strip
Vågrätt 5-strip