Lokalmärken

6_liten13_liten

 

Historik
Den 1 juli 1856 gav posten ut ett frimärke för frankering av lokalbrev i Stockholm.
1 Skilling Banco = 3 1/8 öre, 48 Skilling Banco = 1 Riksdaler Banco
Redan 1855 genomfördes en myntreform. 2/3 Riksdaler Banco blev 1 Riksdaler Riksmynt som delades upp i 100 öre.
Papperet var handgjort av bomulls- och linnelump och levererades av Tumba Pappers Bruk. Det var försett med vattenmärke i hörnen.
Frimärkena trycktes först på samma sätt som vapenmärkena med valörer i skilling banco med plåtar som bestod av 100 separata lösa klichéer, detta gäller Facit-Nr 6a1 och a2. Från och med augusti 1859 Facit-Nr 6a3 trycktes frimärkena på samma sätt som de samtida vapenmärkena med valörer i öre d.v.s. i plåtar bestående av fyra 25-block (kvartsplåtar).
Därför används valörerna 1 skilling för 6a1 och a2 samt 3 öre för 6a3 och det senare 1862 utgivna bruna märket.

 Svarta lokalmärket 6_liten

Skillnaden mellan plåtarna
Det finns flera skillnader i gravyren mellan de båda plåtuppsättningarna.
De beskrivna skillnaderna är mer eller mindre tydliga på märkena och täcks dessutom ofta mer eller mindre av stämpeln.
Skilling = den med lösa klichéer använd för 6a1 och 6a2 (1 skilling, 1856 – juli 1859)
Öre = den med kvartsplåtar använd för 6a3 och 13 (3 öre, augusti 1859 – 1862)

  1. Övre vänstra hörnornamentet:
    1 skilling har en färgfläck på det övre vänstra hörnets ornament.
    3 öre saknar denna.
  2. Nedre vänstra hörnornamentet:
    1 skilling har två färgfläckar på det nedre vänstra hörnets ornamant.
    3 öre saknar dessa.
  3. O i LOKALBREF:
    1 skilling har ett vitt streck (brott) på O i LOKALBREF.
    På 3 öre är O:et helt.

Frånsett dessa detaljer så är repan som går vågrätt genom hela märkesbilden tydligare på skilling än på öre.
Stjärnstämpeln är generellt otydligare på senare upplagor eftersom stämpeln med åren blev sliten.

Eftersom märkena makulerades med en stjärnstämpel som saknade både ortsnamn och datum är det svårt att exakt leveransbestämma lösa märken utan andra kännetecken som t.ex. dubbeltänder.

Några leveranser tryckta med de äldre plåtarna skiljer sig vad gäller pappret.

6a1

1 skilling på tunt papper (Facit-Nr 6a1)
Tryckta på samma tunna papper som de första skillingarna

Leverans 1 (22.5.1856)
Upplaga 135 000 st

 

 

6a2 ljus
6a2 mörk

1 skilling på medeltjockt (vanligt) papper (Facit-Nr 6a2)
Tryckta på samma normaltjocka papper som de senare skillingarna

Leverans 2-4 och 6-11 (6.12.1856 – 19.2.1859)
Upplaga 606 800 st

Tryckfärgen varierar från ljus – mörk eller gråsvart – svart

 

6a2 leverans 5

1 skilling på strimmigt papper
Det så kallade strimmiga pappret är samma som användes samtidigt till t.ex. de turkosa 4 skillingarna som gett ett otydligt ”randigt” tryck.

Leverans 5 (8.9.1857)
Upplaga 39 600 st

 

6a3

3 öre (Facit-Nr 6a3)

Leverans 12-16 (8.1859 – 8.1861)
Upplaga 738 200 st

 

 

Perforering
Samtliga originalmärken är tandade med 1855 års tandningsverktyg som gav tandning 14. Detta är samma verktyg som användes för de samtida vapenmärkena, vilket innebar att man fick vrida arken för lokalmärkena ett kvarts varv åt vänster eller åt höger.
Eftertrycken E1 och E2 samt nytrycken N1 är båda tandade med 1865 års tandningsverktyg som också gav tandning 14 men något jämnare. Nytrycken N2 är tandade med ett tandningsverktyg som gav tandning 13.

Gummering
Märken gummerades först med en dextrinlösning, denna har med åren pulveriserats och fallit bort från märkena. Senare ersattes denna med gummiarabicum, som höll bättre och som även användes till vapenmärkena med valörer i öre.
Alla 6a1 gummerades med dextrinlösningen vilket innebär att dessa inte finns med bevarad originalgummering.
6a2 gummerades med båda typerna och alla 6a3 samt 13 gummerades med gummiarabicum vilket innebär att dessa finns med originalgummering.
Samtliga eftertryck och nytryck finns med originalgummering.

13_liten Bruna lokalmärket

1.1.1862 utgavs märkena i brun färg och ersatte från den dagen de svarta som var giltiga t.o.m. 31.12.1910 men såldes inte längre. Märket fick nu samma status som de vanliga frimärkena och kunde användas för lokalbrev på andra orter samt som 3 öre på vanliga inrikes försändelser. Huvuddelen användes fortfarande inom Stockholm.
Märkena i brun färg är tryckta med samma plåtar som 3 öre svart och har därmed kan samma grundtypsfel och individuella plåtfel finns på båda utgåvorna.

Ungefär samtidigt som de bruna märkena utkom ersattes i Stockholm den nu väldigt slitna stjärnstämpeln med en cirkelformad turstämpel, därav är stjärnstämplar ovanligare på de bruna märkena.
Detta bruna lokalmärke finns även känt i ett fåtal exemplar som kompletteringsvalör på andra typer av försändelser eller 4st för det vanliga inrikesportot 12 öre.
Märket ersattes av 3 öre Liggande Lejon (typ I).

13a

Olivbrun (Facit-Nr 13a)

Färgstyrka 5-8

 

De båda nyanserna skiljs åt genom att studera det oliva inslaget i färgen som är tydligare på 13a än 13b som har en mer eller mindre tydlig gulbrun ton.

13b

Olivaktigt gulbrun (Facit-Nr 13b)

Färgstyrka 5-7

 

 

 

Makuleringar

Först makulerades alla lokalmärken med stjärnstämpel utan ort och datum. Denna var speciellt framtagen för Stockholms lokalbrev, men finns även sparsamt på vapenmärken både skilling och öre. På baksidan av breven slog man en fyrkantig stämpel som visade vilken dag och på vilken tur man delat ut brevet (turstämpel / utdelningsstämpel).
Enstaka exemplar finns med en stämpeltyp med längre strålar, denna användes endast under de första veckorna av märkenas kurseringstid.
Senare började man använda stämplar med ortsnamn.
De svarta lokalmärkena är normalt makulerade med stjärnstämpeln och de bruna med ortstämplar.
De vanligaste ortstämplarna är Stockholms TUR stämplar vilka saknar årtal men även andra orter med årtal är kända.
Det bruna märket användes även som annat än porto för lokalbrev, vilket gör att dessa även kan finnas från mindre orter.

6a2_brev
Lokalbrev 6a2

Lokalbrev inom Stockholm frankerat 1 skilling på medeltjockt papper (6a2).

Makulerat med stjärnstämpel samt på baksidan turstämpel 28.9.1858

 

Fler exempel på brev frankerade med lokalmärkena finns på sidan om lokalbrev här.

 

 

 

Eftertryck och nytryck

Märkena trycktes för att huvudsakligen skickas som referensmärken till utländska postkontor. Anledningen till detta var att märkena fortfarande var frankeringsgiltiga (t.o.m. 31.12.1910) och därför behövdes i de sammanställningar av giltiga svenska frankotecken som skickades till utlandet. Märkena såldes även till samlare.
Märkena jämställdes med originalmärkena och var frankeringsgiltiga för 3 öre t.o.m. 31.12.1910.
De första två trycken gjordes 1868 (våren och hösten) och endast av det svarta märket. Vid detta tillfälle återfanns inte originalplåtarna så en ny plåt med 9 klichéer tillverkades och dessa benämns därför eftertryck.
Vid de två senare trycken 1871 och 1885 gjordes både svarta och bruna märken och nu hade originalplåtarna återfunnits varför dessa benämns nytryck.

Eftertrycken och nytrycken med tandning 14 är perforerade med 1865 års tandningsverktyg som gett en jämnare tandning än originalen som är perforerade med 1855 års tandningsverktyg. De sista nytrycken från 1885 skiljer sig klart genom att de har tandning 13 precis som de samtida Ringtypsmärkena.

6E1

Eftertryck 1868 I (Facit-Nr 6E1)
Tryckta på våren 1868 med nyproducerade 9-block
Tandning 14 med 1865 års tandningsverktyg
Upplaga ca 400st

De båda eftertrycken skiljs enklast åt genom att studera ”defekterna” i trycket som är tydligare på E1 än på E2. De så kallade ”defekterna” är den vita skyn runt pärlan ovanför MÄ samt repan och den svarta fläcken i högra marginalen.

6E2

Eftertryck 1868 II (Facit-Nr 6E2)
Tryckta på hösten 1868 med nyproducerade 9-block
Tandning 14 med 1865 års tandningsverktyg
Upplaga ca 1500st

 

 

6N1

Nytryck 1871 (Facit-Nr 6N1)
Tryckta 1871 med originalplåt om 100 märken
Tandning 14 med 1865 års tandningsverktyg
Upplaga 900st

 

 

6N2

Nytryck 1885 (Facit-Nr 6N2)
Tryckta 1885 med originalplåt om 100 märken
Tandning 13
Upplaga 2000st

 

 

6N1 otandat provtryck

Otandat provtryck till 1871 års nytryck
Dessa är tryckta på ett gråaktigt papper

Ej att förväxlas med med urklipp ur 1930 års svartavdrag som är tryckta på ett vitare kartongaktigt papper. Dessa trycktes i 100 ark av Posten i forskningssyfte och såldes till samlare.

Det finns även otandade provtryck till 1885 års nytryck. Dessa båda går att skilja genom att trycket är tydligare och renare på 1885 års upplaga, samma sak gäller för de tandade märkena och beror på att trycktekniken och tryckarna hade blivit skickligare på 14 år.

 

 

13N1

Nytryck 1871 (Facit-Nr 13N1)
Tryckta 1871 med originalplåt om 100 märken
Tandning 14 med 1865 års tandningsverktyg
Upplaga 900st

 

 

13N2

Nytryck 1885 (Facit-Nr 6N2)
Tryckta 1885 med originalplåt om 100 märken
Tandning 13
Upplaga 2000st

 

 

Förfalskningar

Det finns en del olika helförfalskningar av lokalmärkena där de mest välgjorda är de så kallade Parisförfalskningarna. Dessa påstås ha inhandlats direkt av Sparre som tryckt originalmärkena och benämns därför ibland ”Sparres första provtryck” vilket är helt felaktigt då de inte har något som helst med Sparre eller hans tryckning att göra.

Parisförfalskningarna skiljer från originalen i detalj men mest utmärkande är att de är linjetandade med ojämna hörn. Dessutom är gummeringen om den är kvar ”rutmönstrad” och ibland är de på baksidan stämplade ”Paris forgery” för att förhindra att de ska kunna säljas som originalmärken. Parisförfalskningen av det bruna lokalmärket är svårare att hitta än 3 skillingen och vapenmärkena.

Parisförfalskning

Parisförfalskning av det bruna lokalmärket
Ibland felaktigt kallade ”Sparres första provtryck”
Dessa är privat framställda och har absolut ingenting att göra med varken Sparre eller den svenska frimärksutgivningen, de är helt enkelt helförfalskningar.

 

 

Falsk stämpel

Falsk stämpel
Märket är ett äkta Facit-Nr 6a3 försett med en falsk fantasistämpel i ett dåligt försök att efterlikna en stjärnstämpel.

 

 

 

Falsk

Förfalskning av svart lokalmärke
Både märke och stämpel är falskt

Otandat märke får varningsklockorna att ringa direkt eftersom det inte finns, frånsett provtrycken som inte existerar postalt använda.

Både tryck och stämpel är ganska väl utfört men avslöjas ganska fort om man jämför med äkta märken och stämplar.

2 trackbacks / pingbacks

  1. Lokalmärkena 1856-1862 – SAFE Album AB / Frimärks-Netto
  2. Lokalbrev och inkommande lösbrev – SAFE Album AB / Frimärks-Netto